Planen att bli klar med printern för sommaren gick inte så bra. Prioriterade ner byggandet (och bloggandet) under våren och sommaren, men nu är det dags för nya tag.
Omstart
10
Unboxing på riktigt
Igår kväll kunde jag börja packa upp Hadron-kittet på riktigt. MakerSlide-bitarna ligger i det bruna pappret. Dom blå bitarna är laserskurna blåeloxerade aluminiumbitar. Den runda ringen i mitten är remmen för remdrift.
RAMPS-kortet är det gröna till höger i mitten. Stegmotordrivarna med extra kylflänsar i dom rosa påsar. Arduino Mega till vänster i mitten. Microswitchar till längst ned till höger.
Kunde börja med att sätta ihop V-hjulen med kullagren.
Fjorton färdiga hjul och två hjul för remdriften. Frästa plastfötter under.
Har hämtat Hadron-kittet
I onsdags gick jag för att hämta jag ut paketet med Hadron-kittet. Något sen från jobbet, rätt trött och hungrig. Första besvikelsen var att paketet var öppet i ena änden. Hade ingen större lust att betala, åka hem och upptäcka att något saknades. Så jag fick packa upp på plats och kolla innehållet.
Nästa överraskning var att jag började med att packa upp påsen som var omärkt. I den låg 32 kullager som inte fanns med på listan.
Att det var V-hjul i den kunde jag lista ut, men dom andra hade jag ingen aning.
Listan med 38 poster kändes väldigt lång. Som tur var så var dom andra påsarna märkta och då var det rätt mycket lättare att bocka av listan.
30-40-minuter senare var jag klar och kunde gå hem. Allt var med. Hade hellre packat upp och kollat av listan hemma, men hellre att allt var med. Tyvärr var inte mitt arbetsbord hemma redo att börja bygga.
Kullagren fanns inte med på listan, men dom hör till V-hjulen. Läste på wikin när jag kom hem.
Hadron ORD Bot
Printern jag ska bygga är en Hadron ORD Bot. Den är byggd med hjälp av MakerSlide, en speciell aluminiumprofil som man kan sätta V-hjul på som rullar längs den. Den är både ram och rörliga delar i ett och ska vara rätt stabil. MakerSlide är ett open source-projekt som initierat av Barton Dring, finansierat via Kickstarter. Den första ORD Bot konstruerade Barton på några timmar med hjälp av MakerSlide.
En 3D-printer består i grova drag av 3 delar:
- Extruder (strängspruta/strängsprutmaskin enligt Google translate). Själva printerhuvudet som smälter och matar ut plasten.
- Mekanik, ramen och rörliga delar. I det ingår en ram där motorer kan förflytta extrudern runt en platta i tre dimensioner. Utskriften blir på plattan.
- Elektronik, någon styrenhet som styr motorerna och värmeblocket som smälter plasten. Stegmotorer behöver speciella drivsteg för att få dom att röra på sig.
För alla tre delarna finns självklart olika lösningar att välja på. Inte helt lätt att veta vad man ska ha. Jag började med att förboka ett Hadron-kit. Det innehåller mekaniken med motorerna.
Quantum och Hadron:
När Hadron-kittet skickades beställde jag elektronik. Jag valde att ta beprövade lösningar med förhoppningen göra det enklare för mig. Så det blev ett RAMPS 1.4-kit, med färdiga drivsteg för stegmotorerna. Den styrs med en Arduino Mega.
Jag ska bygga en 3D-printer
Någon gång i februari bestämde jag mig för att det äntligen var dags att bygga en 3D-printer. Har varit väldigt sugen på att göra det i något år och nu är det dags.
Vad är en 3D-printer?
En slags skrivare som skriver ut i tre dimensioner genom att spritsa ut en tunn plaststräng i flera skikt. Det är som en liten limpistol som åker fram över byggytan. Man matar skrivaren med en plasttråd på rulle.
Vad kan man skriva ut?
Folk gör sjukt många olika saker och dom delar med sig av det på exempelvis Thingiverse. En webbsajt där man kan ladda ned filer för att skriva ut till fysiska saker.
En sak man kan skriva ut är delar till nya 3D-skrivare. RepRap är en sån skrivare. Dess grundidé är att kunna vara självreproducerande.
Vad ska du skriva ut?
Ingen aning. Det kommer att ge sig.
Men varför?
Framför allt för att det är kul. Utvecklingen av dessa skrivare görs av folk världen över. Jag vill vara del i den utvecklingen. När en teknologi som den här blir så tillgänglig att vem som helst kan ta del av den så kommer det komma fram bra idéer att använda den till. Har inte jag någon fantastisk idé så kommer någon annan ha det.
Följ mig här för att se hur det går.
Första datat från brunnen
Första versionen sparade data var 15:e minut och höll reda minsta och högsta djup under hela perioden (den mätte varje sekund). Min första gissning var att vattnet inte rann till jättefort, så man skulle se förändringen bra även med 15 minuters intervall. Resultatet var förvånande. Det var mindre variation än väntat.
Direkt efter jag startade apparaten så satte mamma på tvättmaskinen. Den gör av med över 50 liter per tvätt. Varje centimeter vatten i brunnen motsvarar 6,36 liter vatten. En tvätt skulle totalt minska brunnen med 8 cm. Det tar två timmar för maskinen att tvätta. Precis mot slutet vid 13:15 och 13:30 var vattnet nere på 89 cm. Det var i slutet när den sköljde tvätten. Den började på 91 cm och låg runt 92 i en timme innan den sjönk till 91 och sen 89. Det är inte orimligt, men jag trodde att det skulle synas mer än bara tre cm under den tiden.
Normalnivån låg runt 92-93 cm. Grafen över tiden var ganska förväntad. Lägsta värdet i grafen är 87 cm vid 11:00. Under natten steg värdet tillbaka 93 cm. Förvånansvärt var att minsta uppmätta värdet under hela perioden var 72 cm. Eftersom jag inte kan något om grävda brunnar och hur vatten rinner till så har jag inte någon aning om det är rimligt eller om det är ett felaktigt värde. Om det inte är fel så rinner vattnet till rätt fort. I så fall borde man logga data oftare för att se förändringarna. Det är inte helt orimligt att man kan få felmätningar om vattenytan inte är helt plant. Exempelvis om man tappar brunnen på vatten från båda pumparna samtidigt.
Läste på lite mer om Arduino och tänkte att jag kunde logga värden var 5:minut och hålla reda på max, min och snittvärdet mellan varje mätning. Genom att spara värdena i EEPROM-minnet kunde jag programmera Arduinon så den kan skicka över mätvärdena till datorn via USB-sladden. EEPROM-minnet är 1024 bytes och behåller värdena även om strömmen stängs av. Värdena för den här mätningen skrev jag av för hand, vilket funkar när det bara är 96 värden. Räknade med att spara 200 mätningar med fyra värden per gång. Förhoppningsvis går det se större förändringar då.
Installation av nivåmätaren
Är tillbaka i stan med stabilare internetuppkoppling. Kan fortsätta skriva. WordPress och min 3G-uppkoppling lirade inte så bra tillsammans.
Fick ägna en del tid till att programmera Arduinon. Det var ett tag sen jag programmerade C och det här är en förenklad version av C++. Det är rätt annorlunda mot det jag jag gör på jobbet. Framför allt knapparna var det jobbigaste. När man tycker in en knapp så blir det en mekanisk studs (kontaktstuds) mellan kontakterna inne i den. Den går inte direkt från av till på utan svänger snabbt mellan av och på och stabiliseras sen. Programmet går så fort att det kan verka som knappen byter mellan av och på många gånger vid ett tryck. Man får hålla koll på när knappen byter läge och vänta ett tag innan tolkar det som den bytt tillbaka.
När jag fått igång knapparna som jag ville var det inte så jobbigt att skriva dialog för inställningar. Det blev bra med två knappar. Man får ställa in tiden (timmar och minuter), brunnens totala djup och sensorns avstånd från brunnens topp. Det finns ingen realtidsklocka i den så tiden måste ställas in varje gång man sätter på den.
Ställ in tiden, först timmar sen minuter. Siffrorna man ställer in blinkar. Set stegar upp ett snäpp per klick och ökar kontinuerligt om man håller inne knappen (1 för timmar och 5 för minuter).
Det funkar likadant för djupet (0 – 500 cm). Håller man inne den ökar den 10 cm.
Apparaten igång, men sensorn inte inkopplad än. Ett långt uppmätt värde ger ett lågt vattendjup. Undre raden anger hur många värden som lagrats. Det finns begränsat minne så det går inte att lagra så mycket. Bestämde mig för att börja med att logga värdena var 15 minut. Det blir 96 värden på 24h. Hade hoppats på att jag skulle kunna ladda över värdena till datorn via USB, men det visade sig att Ardouinon resettas när man slår på seriellmonitorn och då försvinner alla värden ur minnet. Jag hade inte lärt mig att använda EEPROM-minnet än (skrivbart minne som är kvar efter strömmen stängs av). Hade inte riktigt läst hårdvaruspecen för Arduinon. Löste det senare.
Uffe skruvar ihop ställningen för sensorn.
Sensorn har tätats med en plastpåse och lite silvertejp (Löser-allt™).
Uffe fixar ett jack för sladden. Det gick överraskande lätt att såga upp.
Uffe och det gamla mätinstrumentet.
Brunnen dag 6, dags för första testet
Fäste elledningsröret i över skivan som sen sattes fast i röret med sensorn. Har monterat på två knappar på fronten också. Dom har ingen funktion än, men när jag skriver om programmet så ska dom ha det.
Vi öppnade upp brunnen och kollade hur det såg ut. För ovanlighetens skull var det riktigt mycket vatten. Flera decimeter mer än vanligt. Det såg ut som det fanns okej med yta nere mellan rören (där min spegelbild syns i bilden nedan).
Vi mätte vatten djupet och brunnens djup. Sen hängde vi ner sensorn en bit. Meningen är att den ska hänga lodrät så ultraljudselementen ligger horisontellt.
Resultatet var över förväntan. Den angav exakt det beräknade värdet. Vilket innebär att det egentligen kanske diffade en eller två cm. Vi var inte jättenoga när vi mätte, men det spelar ingen roll just. Det intressanta är att sensorn alltid ger samma värde för en viss höjd. Vi provade högre och lägre höjd, och det stämde fortfarande inom en cm.
Nästa steg är att täta sensorn, bygga ett ställning som ska hålla sensorn på plats när locket ligger på. Jag måste också programmera om Arduinon. Än så länge mäter den bara avståndet just nu. Jag vill att den ska mäta minst en gång i timmen och jag vill kunna få över värdena till datorn. Har inte riktigt bestämt hur det ska funka. Jag vill helst att man ska kunna få bra info på LCD-skärmen direkt utan att behöva använda datorn.
Brunnen dag 5
Dags att fixa sensorn. Snodde en sladd från en pryl som kasserades på jobbet. Bra för den hade redan kontakter på ena sidan. I andra änden använder jag en nätverkskontakt som man inte behöver löda fast sladdarna i. Man bara trycker fast dom. Har en likadan kontakt på lådan.
Fäste skivorna med nubb från sidorna.
Har tänkt måla den och köra lite limpistol längs kanten för att skydda sensorn från fukten i brunnen. Kommer tejpa över nubben också. Målet för i år är att testa att lösningen kan fungera. Jag är nöjd om jag kan köra den under ett dygn och få ut nåt vettigt data.
Brunnen dag 4
Fick krispaketet från Electrokit. Beställde en sen torsdagkväll och fick paketet på måndag morgon.
Filade till en till träskiva och borrade hål i två av dom. Ska ha ett elledningsrör som går igenom dom två. Så sensorn kan hänga någorlunda lodrät.
Kopplade in skärmen igen med nya sladdarna och använde ett av kopplingsdäcken. Pineapple!
